Tillbaka till träningen

Hej i kylan, herregud va kallt det är ute! Var ute och hämtade tidningen i morse och höll på att förfrysa de tjugo meterna som vi har till brevlådan. Nog om det, vad skönt det är att vara gång med gymmet/träningen igen och att börja hålla kosten i "schack". Jag hade bestämt mig att efter gipset försvann så ska jag ta tag i träningen igen och försöka hålla mig runt tre pass i veckan och komma ut och gå sen lite mer när det inte är minus tjugo grader ute...

I måndags som sagt så drog jag i gång ordentligt igen efter att ha provat lite hur det kändes fredags efter att gipset var borta och det gick fint. Bestämde mig dock för att köra ett intervallpass på löpbandet då det var mycket folk vid vikterna, jag lade upp det så här;

•  5 min uppvärmning med lätt jogg.
•  Sedan ökade jag lutningen med 1 och tempot på 13.
•  30 sek max löpning
•  30 sek vila "på sidan" - (dvs med bandet igång på 13.)
•  Totalt 15 ggr, 30x30x15. 
•  Avsluta med 5 min ner jogg. 

Det suger ordentligt i benen, mer ger ett snabbt resultat. 

Trots träningsvärken hade jag ändå bokat in mig på 3D-passet i går kväll vilket jag fått sota ännu mer för idag, vi skämtade på passet om att behöva färdtjänst tills idag men än så länge har jag sluppit det haha. 3D innebär att man jobbar i kroppens alla riktningar och aktiverar också hela kroppen men jag upplever att det tar mest på rumpa/ben, men det beror på vilka vikter man väljer att använda. Tanken med passet är att det ska ge en bra grundträning i vardagen, att man jobbar i kroppens "normala" riktningar. Hur ofta tänker man egentligen på att lyfta matkassen på samma sätt som man lyfter kettlebellsen på gymmet? Typ aldrig iallafall inte jag och där är här 3D-passet kommer in. En bonus är också att det är sjukt roligt och riktigt jobbigt, sånt gillar jag.

En standard frukost; gröt gjord på 1dl fiberhavregryn, 2 dl vatten,
1 msk kokosfett. Sen blandar jag efter säsongen på frukterna
Här är blev det med en apelsin en halv banan och lite valnötter.
 godast blir det med eko havredryck till. 

Kosten i veckan har varit nästintill helt fri från vitt mjöl vilket känns bra,  jag känner att jag inte mår bra när det blir för mycket av den varan men det är klart att man unnar sig ibland, det är ju gott! Vill man ha ett bra snabblagat komplement till pasta kan jag verkligen rekommendera bönpasta av alla olika former men helst märket "Risenta" då de innehåller störst andel bönor och är ekologiska.

I framtiden ska jag skriva ett inlägg fullt med "nyttiga" alternativ om man vill utesluta vitt mjöl i från kosten. Bjuder dock på ett snabbt fixat frukosttips.

Idag är det onsdag, vilket innebär återhämtning. I morgon får jag se vad jag ska hitta på, var inbokad på spinningpasset men känner att lite överkropp måste jag nog också göra i veckan så det blir nog ett suprisepass, det som faller in för stunden. Nu ska jag dyka ner i böckerna igen och städa ur huset lite  innan Viktor kommer hem i från jobbet. 

När allt sätts på sin spets.

Måndag och sista veckan i februari. Tiden går bra fort, känns som att jag inte hinner med att göra något av det jag ska. Den här veckan kommer inrikta sig på att skriva klart uppsatsen till skolan och att komma i gång med träningen igen efter att jag nu -  tadaa, blivit av med gipset i torsdags, så skönt!

Obligatoriska helgtulpanerna!

Helgen var lugn. På fredagskvällen var vi bjuda till goda vänner som väntar barn till sommaren, tiden sprang i väg så tror vi va hemma vid halv ett. När vi vaknade på lördagen så var det sånt underbart väder ute vilket bjöd in till en härligt promenad kring vidderna, vi hittade efter två år ett nytt promenadstråk så nu har jag vidgat löparrundorna till våren. Vi var bjudna hem till Viktors farmor och farfar på eftermiddagen men jag kände mig lite hängig så jag högg med mig fläskfilén i kylen och blev avsläppt hos mamma o pappa. Mamma lagade mat och vi satt och bara tog det lugnt. Ibland behöver man verkligen få åka hem till mamma och pappa och bara få vara och känna sig lite liten ibland. Jag är så tacksam att jag har två friska föräldrar.

Framåt åtta så kom Viktor och vi satt och pratade lite då pappas telefon ringer och det visar sig att det är polisen. De har stoppat min farfar när han varit ute och åkt bil och var oroliga för hans hälsotillstånd så de körde honom till akuten. Farfar är närmare nittiotvå och och brukar aldrig vara ute och köra bil på kvällarna och han är dessutom ganska så klar i huvudet trots sin ålder så vi blev alla väldigt oroliga och funderade på om han hade fått en TIA attack eller liknande som kan utlösa plötslig sinnesförvirring. Polisen klippte körkortet för gubben och väntade på oss på akuten. Väl där så blev iallafall jag lugnare då farfar verkade som vanligt. Vi beslutade att jag och pappa skulle stanna med farfar på akuten så Viktor (som dessutom hade jouren) skjutsade hem mamma. Klockan blev två på natten innan vi fick åka hem med farfar igen och alla undersökningar var utan anmärkning. Troligtvis så har det handlat om att det varit mörkt och att kom ut på vägar som han aldrig brukar åka på annars. När vi satt där på akuten så blev jag sugen på att börja jobba på sjukhuset igen, inte som undersköterska men kanske som sjuksköterska? Jag har tänkt på det i dag med, aja det här blev en parantes. Allt detta gjorde att gårdagen blev lugn den med. Viktor va i garaget hela dagen och jag satt och pluggade.

Pappa hämtade hem farfar till dem i går och försökte gå igenom så gott det gick med honom hur man åker buss i Linköping. Då han nästan inte hör någonting så blir allt lite mer komplicerat. Allt det här har fått mig att reflektera över hur vårt samhälle egentligen ser ut idag. Bilen har för farfar varit hans "livskamrat" sen farmor flyttade in på demensboendet. Det är den som har tagit han till affären, farmor, läkaren, hem till mamma o pappa. Han orkar inte gå så långa sträckor längre. I och med att kommunen gjort om alla parkeringsautomater så kunde han inte längre parkera på betalparkering då han saknar kort och betalar kontant. Bankärenden gör han fortfarande på bankkontoret. När kommunen också väljer att bygga om varenda stadsdel och bygga huvudlederna så det delas upp i enkelriktad och bussfil eller stänger av vägar så skapas förvirring för våra äldre. Många äldre sitter idag själva och nästan väntar på att livet ska ta slut för att allt i samhället håller på att utvecklas för fort. Vi glömmer en samhällsgrupp, den gruppen som var små när andra världskriget precis tagit slut. Så i veckan blir det också en tur till Linköping för att ta med farfar ut en sväng. Tänk de som inte har några anhöriga?

Önskar er en fin vecka!

Gotland min Ö

Hemma igen efter en långhelg på "min plats på jorden", Gotland. Gotland har alltid legat mig väldigt varmt om hjärtat. Det är här alla mina sommarlov utspelat sig då farmor och farfar är uppväxta på ön men flyttade i från den innan pappa föddes. När de blev pensionärer så byggde de en sommarstuga där de tillbringade sommarhalvåren. Så småningom byggde pappa ett hus till oss i familjen nära havet någon mil ifrån farmor och farfar och på den vägen blev det.  När min äldsta bror var färdig med arkitektstudierna så flyttade han till Visby/Gotland permanent och har slagit sig till ro på ön med sin lilla familj.  Detta har i sig medfört att mycket tid spenderas på ön och jag vill själv flytta dit så småningom, Gotland gör mig hel. 

"Baracken "Krakow", bakom bodde jag i bussen, 
väldigt spartanskt"

Förra året sommarjobbade jag på Själsöbageri en bit utanför Visby. Det innebar att jag fick lite mer än två månader på ön att spendera med både min brors familj och mamma o pappa. Jag bodde väldigt spartanskt i Viktors gamla Mercedes buss bakom bageriet och hade möjlighet till dusch och kök i en barack där några kollegor bodde, det var en riktig upplevelse och jag fick vänner för livet! När sommaren var slut och vågen visade på +8 kg var jag ganska färdig med kanelbullar och latte men otroligt rikare på upplevelser. Jag visste ganska snart att jag inte skulle göra om den sommaren och hade redan en plan vart jag skulle spendera nästa sommar , på Djupvik hotel. 

Jag kunde noll om kaffe innan men jag lärde mig.

Härliga sommarkvällar!

Djupvik ja, ett exklusivt hotell som ligger precis vid vattnet ca 2 km från mamma o pappas stuga, så med andra ord - jag kommer bo betydligt bättre än förra sommaren. Jag kommer att arbeta tolv till arton timmars pass som servitris och kommer göra det hela sommaren, igen. Såklart kommer Viktor komma över att hälsa på, det här är något vi pratat mycket mycket om och kommit fram till är en bra lösning. Viktor vet att jag skulle bli knäpp av att vara hemma en hel sommar utan att få komma till Gotland. Jag träffade min arbetsgivare en sväng nu när vi var över och jag fick ett gott intryck så det kommer bli spännande!

I vinterskrud. 200 meter nedanför stugan ligger havet.

Över till helgen som var. Vi åkte i onsdags kväll på alla hjärtans dag och jag fick lämna den fina rosen jag fick av Viktor hemma. På natten kom vi fram till Visby och tog oss till hotellet vi bokat för natten, så mysigt att på på hotell men vad trötta vi var! Det som vi mest sätt fram emot var hotellfrukosten som var ok, inte så mycket mer. Efter utcheckningen så gick vi runt i butikerna i Visby och slutligen gick vi hem till min bror och hans familj där mamma och pappa sovit. Vi myste med den lilla mannen som fyllde ett dagen efter, det är helt fantastiskt att få vara faster! På eftermiddagen åkte vi och tog det lugnt i stugan. På fredagen blev promenad och korvgrillning i den öppna spisen, så mysigt att bara få vara och verkligen känna att batterierna laddas upp. Vi hämtade också min andra bror med flickvän som kom till ön på fredag natt. Sen blev det lördag, vilket innebar att vi åkte in allesamman till Visby för att fira mitt brorsbarn´s ett årsdag samtidigt som det hölls en liten namngivningceremoni för honom, allt var väldigt vackert och de hade ordnat så fint med pannkakstårta och lite bubbel. 

Så imponerad av deras lägenhet, så vackert ljus. Topp och Byxor från Objekt.
 Jag bär även armbandet från Edblad jag fick utav Viktor på <3 dagen. 

På söndagen vad det dags för hemfärd, alltid lika sorgligt tycker jag men det känns ändå så lyxigt att veta att möjligheterna till att bara slänga sig i bilen, på tåget och båten alltid finns. 

Ett långt inlägg är nu slut men förhoppnigsvis vet ni ännu lite mer om mig och min familj. 

Trevlig Helg

Livet springer förbi, nu har ännu en helg gått mot sitt slut. Men det har varit en väldigt produktiv sådan då vi har fått ärenden gjorda, jag har varit på fest hos en klasskompis och min moster har hälsat på.  

Tulpaner och prosecco, bra kombo!

Ärendena innehöll en sväng till blomster handeln anledningen till det var att mina älskade fem och sjuåriga julstjärnor sa hejdå för några veckor sedan och jag kom inte på vad som kan ha hänt men så knäckte jag det. Våran elpatron slog i från för ett tag sedan när det var som absolut kallast vilket gjorde att temperaturen i huset sjönk ned till 5 grader. Julstjärnor klarar inte kyla så där och då skedde dödsfallen, snyft. Nu har några nya blommor införskaffats och jag köpte även en ny vas som jag satte en härlig tulpanbukett i. Det blev också en sväng till systemet för att införskaffa lite gott till klasskompisens födelsedagsfest. 

Kanske blev lite för mycket av de alkoholhaltiga dryckerna på kvällen men det var en sån himla rolig kväll! kom hem vid halv fyra.. Så i dag har jag mått som jag förtjänat. Trotts att jag bara har velat begrava huvudet i kudden hela dagen så hängde jag med Viktor och hämtade ved på förmiddagen och sen på eftermiddagen kom min moster (som aldrig varit här i bakelsen) tillsammans med mamma o pappa. Viktor gjorde underbara semlor med både eget bröd och mandelmassa, han är fantastisk min gubbe.

Mumsiga semlor!

Efter att de åkt hem så har jag lagat lite mat, och dött framför tv´n, det känns i kroppen att man inte är tjugo år längre. Men det finns saker att se framemot, på onsdag åker vi till Gotland!