lördag 15 december 2018

Halvvägs på Bali

Hej mina tappra läsare jag tänkte ge er en liten uppdatering av livet just nu.

Nusa öarna har faktiskt inte uppnått våra förväntningar, eller så är det bara jag som har fått lära mig så sjukt mycket om hur det är att befinna sig dels i ett tropisktland men också i ett delvis U-land. De första dagarna så chillade vi järnet på Lembongan på en stor resort som vi nästan hade helt för oss själva eftersom att det är off season här. Nästa stopp var/är på den stora ön som vi har haft så höga förväntningar på, Nusa Penida.
En av Viktors stora drömmar, kokosnöt!

Vi bodde första nätterna på ett litet hotell med pool och bungalows, det visade sig ligga väldigt off så för att ta sig någonstans ifrån hotellet så behövde vi antingen åka scooter vilket är det vanligaste färdmedlet eller så bokade vi chafförer via hotellet. Vi gjorde bägge delarna, scootern till "affärn" och bankomaten och chauffören till den utflykten vi åkte på i går. Detta efter att ha snackat med några andra européer som bode på hotellet och avrådde oss från att åka längre turer med moppen vägarna är typ livsfarliga här. Maten på hotell nr två var så där, vi fick säga till dem så gott det gick de är vääldigt svaga på engelska här att krydda på lite mer. För att tillägga så har vi ätit väldigt bra käk här också men man är ju lite små nervös hela tiden när man ser de små pittoreska köken och alla flugor överallt, en liten lätt turistmage har man allt fått men den kan lika gärna bero på stressfaktorerna som funnits hos mig, mer eller mindre hela vistelsen.


Klikeling och klikeling beach, japp man kunde gå ner.. Men upp var tydligen lite svårare.. 

Atou beach - hit ned gick vi faktiskt, men man kunde inte bada pågrund av starka strömmar.


Min bild av paradiset raserades lite i och med att det är så sjukt skräpigt där befolkingen lever, det smärtar också i mig väldigt mycket när jag ser vad det är som skräpas ned - Plast. Det är plast precis överallt förutom inne på hotell områderna det finns inget system för hur skräpet på öarna ska tas hand om det slängs i havet eller så eldas det upp på innegårdar eller längst med vägarna. Inne i byarna luktar det sopor. Ja, jag vet ju att det är så det ser ut i vissa delar av världen men jag har själv aldrig sätt det och heller aldrig varit en sån person som det rykts i för att jag har pengar, jag är turist. Runt om på hela ön byggs det försök till nya turisthotell, attraktioner och bungalows men materialet och utrustningarna är knappa för att få det bra. Men allt är också sjukt billigt för en västerlänsk här.

Nästa stressmoment dök uppe inne i bungalowen strax efter vi anlänt, Geckos- Ödlor. Skrikandes längst med väggen sprang de ner och lika snabbt sprang jag ut. De bodde vi tillsammans med i två nätter tillsammans med lite spindlar och utan myggnät. Fina spår lämnade de också efter sig på rummet i from av lite bajs på golvet och i sängen lite här och var. Men jag har sovit tillsammans med dem haha de som känner mig vet att jag är livrädd för syrsor när jag ska sova och nu snackar vi ödlor på 15 cm som hänger ovanför huvudet när man ska sova.

Av denna anledning plus lite mer påläsning så ställde vi in natten i trädkojan... Här fanns heller inga myggnät och förutom ödlorna fanns visst också ormar och apor som nattliga gäster. Toaletten fanns nere på marken efter att ha klättrat ned typ 10-15 på ett ihopsnörat hemmabygge Ingen el fanns heller så det skulle ske i mörker. NO.. i surrender!

Så nu hänger vi i en "lyx bungalow" läs grekiskt trestjärnigt hotell.. För en natt innan vi ska åka för två nätter i en annan bungalow, antagligen också med trevliga nattgäster i. Förhoppningen är att det också då kommer att få bli lite snorkling och havsbad stränderna är få och otroligt svåråtkomliga 
en klassiker..

MEN! Vad häftigt det ändå är och vilket privilegium det är att få vara här. Jag är också så glad att jag får göra den här resan tillsammans med han jag älskar mest i hela världen och efter våra upplevelser här så kommer nog våra band till varandra vara starka än någonsin.
Du och jag Viktor, du och jag <3

För att upplysa er där hemma så ligger tempen kring 27-30 grader, luftfuktigheten är hög och det är skönt när solen ibland går i moln. Regn har vi faktiskt sluppit, det är mest över huvud ön- Bali.

söndag 9 december 2018

Byron Bay

Det ända negativa jag har att säga om Byron var att vi hittade två uteställen med Wi-Fi på, men ändå ganska så skönt måste jag nog erkänna. Byron var en kontrast mot pulsen i Sydney. Här tog man det lugnt peace maan, peace. På kvällarna stod det trubadurer bakom varje hörn och spelade och nästan alla som var där surfade också, räkna in mig och Viktor! Jag hyrde en softboard för två dagar, Viktor för en. Det är så svårt att surfa men ändå roligt för att det är lite utmanande och vågorna slår omkull en gång på gång, kallsup och sen på´t igen bara. Jag kan inte påstå att jag hängde med de stora grabbarna och tjejerna men ibland råkade man korsa deras farvatten och det fick man också reda på.. Viktor fann det inte riktigt lika roligt som jag men han provade! jag får lura upp honom en gång till på Bali.. 










Trots att jag införskaffade mig en ”raftvest” en såndär tröja man tar på sig för att inte bränna sönder sig när man ligger på brädan ute i vattnet så brände jag nedre delen på ryggen i alla fall, tröjan åkte ju upp och bikinitrosorna åkte ju ned gång på gång när vågorna hade andra planer än vad jag hade.. Annars har vi båda klarat både värmen och solen väldigt bra för att vara så känsliga som vi faktiskt är, stackars våra framtida barn.. 

Förutom att surfa och lata oss på stranden så har vi ätit super god mat, druckit fina drinkar, shoppat, shoppingen här var till och med bättre än i Sydney.. Jag önskade att jag kunde ta med mig en väska till hem.. Tanken var att vi skulle åkt ut och dykt på lördagen men vädret ute till havs var för dåligt så det ställdes in, tråkigt nog men vi hoppas på fina dyk på Bali istället! 








Nu har vi ”sträckkört” tio timmar ner till Sydney igen med våran super fina husbil. Det var sjukt otäckt att sitta på fel sida i bilen i början och man blev helt fel i huvudet några gånger, Viktor var över på fel sida ett par gånger men jag satt och skrek på honom så snabbt var vi på rätt sida igen, haha inte lätt det här.. Lite svettigt blev det också på vägen hem när vi först fick batteritorsk tidigt på morgonen på ett ”sevicepoint” där det satt sprutbehållare på insidan av toaletterna och personalen på donken såg mer eller mindre ut som Zombies. Vi lyckades ta oss där ifrån tackvare några ”rednecks” för att sedan bila in mot Sydney stad precis lagom till morgonens rusningstrafik, där och då tändes lampan för soppan och vi yrade runt på ångarna innan vi tillslut fann en mack.. Nu sitter vi incheckade och klara och längtar efter en skön dusch och stor säng på Bali. 

Vi får se hur det går att ladda upp det här inlägget på flygplatsens nätverk, antingen med bilder eller ej. Ta hand om er, kramar E

måndag 3 december 2018

När man befinner sig utanför cyberspace

Halli hallå! - Super kort inlägg



Guess what! Vi har det så bra här! även fast att jag är bränd som en kräfta på den bästa av kräftskivor. I går hade vi över trettio grader varmt så vi låg på Bondi och chillade innan det blev för tok på varmt. På kvällen blev det mexikanskt och vi skålade för Viktors nya position på arbetet, så mysigt att han är här!




När man är smått övertaggad på att han kommit till Aussieland och han är mindre pepp på livet efter tjugofyra timmar flygplan ..




Idag har vi ätit pannkakor till frukost, varit på operan, knallat runt i botaniska trädgården i Sydney invigde bananbrödet för Viktor, tydligen tänkte han äta ett om dagen nu och shoppat på Westfeld mall, fullspäckat.







I morgon bitti tidigt ska vi upp och städa och lämna rummet här på Bondi Beachhouse för att bege oss mot biluthyrningen och hämta husbilen! Så spännande! - Vi ska också åka förbi ett hamburgarhak som Viktor spanat in i ett år snart haha, handlade om att man kunde doppa hamburgaren i smält cheddar...?? .. Om vi överlever det förhöjda kolesterolvärdet och tar oss till Byron Bay det får vi se när ni får veta. Vi har inga mobiler som fungerar här och WIFi lär vara begränsat längst med vägarna, så ni får helt enkelt hålla er sysselsatta.



Parkhäng i December



Hoppas alla haft en fin första advent, jag saknar faktiskt hemma - lussekatter och julmust..

Kramar!