Där ett äventyr slutar tar ett annat äventyr vid

Nu är det slut.

Praktiken är över vi har städat och tömt vårat rum tror aldrig att det varit så rent som det är nu.. Det var PRECIS så att jag fick igen väskan, alldeles för bra shopping här nere, jag har fått slänga en del både gamla och faktiskt "nya" kläder typ dom jeansen som jag panik köpte när det var så kallt för två veckor sen och ett par skor har fått möta soptunnan de luktade inte så gott iallafall haha.

Bye Bye, Bambinis!

 I går sa vi hejdå till alla på praktiken, lite sorgligt och så sjukt att det gått så fort. Jag och Ellen hade köpt med oss en superfin blombukett och choklad och vi fick lite gåvor från ägaren, så fint vi blev verkligen rörda. Karolina våran handledare har varit så fin och tagit så väl hand om oss, hon har tagit ut oss på restauranger och fått sett hennes Sydney favoriter. Det är jobbigt att det här äventyret är slut.

iste, delux <3

Efter praktiken så åkte vi stranden där jag invigde min semester med en äkta iste ifrån "Teascoo". Vi åkte sedan hem började packa och på kvällen gick vi till en italiensk restaurang i området, åt risotto och delade på en flaska bubbel. Tröttheten föll över oss och vi började gäspa redan vid tjugotvå haha omg! Trotts detta gick vi inte och la oss förens vid halv två då vi försökte packa så mycket som möjligt. Jag försökte också få tag på Viktor som var på Arlanda och började sitt äventyr. I morse vid klockan åtta, tjugotvå svensktid fick jag ett meddelande att han var i Dubai och skulle strax börja den tretton timmar långa flighten till Sydney.

One last supper, with my homie! <3

Nu har vi städat, packat och varit på en "last supper" på vårt favoritställe JOZO och ätit en brakfrulle. Ellens taxi kommer strax och jag ska ta alla mina väskor, matpåsar och världens mest otympliga parasoll och ta mig ner mot Bondi för att checka in på hostelet jag och Viktor ska bo på i tre nätter innan vi hämtar husbilen och beger oss uppåt mot Bayron Bay. Sen ska jag möta upp honom i kväll vid tjugotvå på flygplatsen.. Då kan det nya äventyret börja, guu vad jag saknat honom!

Tack Bambinis och tack Ellen för fyra grymma veckor, verkligen ett minne för livet!