fredag 17 augusti 2018

Tillbaka till kugghjulet

Sen helt plötsligt så var det bara över och Bakelsen uppdagades i framrutan på V4an.
I Onsdags åkte jag hem och att skriva att i Måndags gjorde jag mitt sista pass på Djupvik känns väldigt mycket längre bort än de tre dagar som det egentligen bara är. Nu sitter jag i soffan på övervåningen med vardagens måsten hopandes över huvudet, men det är skönt och när jag tittar tillbaka på sommaren så är jag överlag väldigt nöjd och känner mig priviligerad som fått den möjligheten att faktiskt fått vara två månader på den ön jag älskar och känslan av att få gå fram till Viktor på onsdagskvällen omfamna honom och säga "Jag är hemma igen!" - var så skön.

Viktor hade tagit så fint hand om allt när jag var borta, den stora komposthögen längst nere på tomten var borta, panelen i källartrappen var ny och den fina hyllan han byggt åt oss läs mig till alla krukor var så fin bild kommer när den är helt klar. De flesta av blommorna levde och han hade till och med köpt nya till uteplatsen!



-Det är något visst med att få komma hem-


På Tisdag så börjar jag tredje året på förskollärarprogrammet och hösten har så mycket att bjuda på, något som kommer få försätta att få vara en "cliffhanger" så håll ögonen öppna efter nya inlägg. Men lite av det som kommer att ske är att jag kommer att få ett uppdrag på gymmet i Mantorp som instruktör, jag kommer hålla i spinningpass och en del Tabata. Det kommer bli så utvecklande och roligt, men jag har verkligen inte hunnit sitta med planeringen av det i sommar så det blir nog vad jag kommer att syssla med i helgen samtidigt som jag kommer fortsätta panikleta efter kurslitteratur.

Ytterligare en fantastik händelse som kommer hända i höst är något som är helt färskt, jag själv har inte ens vetat om det i ett dygn. I går kväll åkte jag och Viktor hem till de vännerna som jag skrivit om tidigare som blev tre under sommaren, Viktor har träffat det lilla underverket en gång tidigare men jag skulle äntligen få träffa den lilla flickan. När vi kom in till henne fann vi en lapp istoppad i byxlinningen och på den stod frågan "Vill ni bli våran gudgubbe och gudtant?". Jag blev så glad och så hedrad, självklart ville vi det!! Lilla J, jag kommer att lära dig allt jag kan och du kommer alltid vara så välkommen hem till oss och äta glass eller dricka varmchoklad, vad du nu kan komma tänkas att gilla. Viktor stod där och log och i bilen på vägen hem sa han att han inte riktigt hittade orden. Så till hösten kommer dop att stå på schemat.

Lilla J, så liten i denna stora värld. <3

Just! det glömde jag nästan, när jag satt och tog en kopp te i Visby i onsdags så pep det till i telefonen. En fråga från en tid långt borta, "Ellen vi har lite små panik och står utan målvakt på lördag" Skulle jag, efter 5 år göra comback i Borensberg? I Div 3!? Jag svarade att det vore roligt men är de verkligen införstådda i hur länge sen det faktiskt va? "I värsta fall kan du ju spela ute? bara vi har ett lag" .. jaja, men då är det bara att plocka fram de trasiga fotbollsskorna, lida fyrtio varv tejp runt lillfingret och hoppas på det bästa. Kenty står för motståndet och matchen börjar tolv i morgon. Håll tummarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar