Gääsp, Shape it up!

Inspirerande titel?
Just nu befinner jag mig i en "praktikvecka". En vecka fattades i kursen efter Australien och den ska göras i Sverige och den här veckan fick jag möjlighet att få in den utan att missa för mycket i skolan, på schemat är det skrivvecka då avslutande kursuppgiften ska lämnas in i fredags. Jag satt och skrev på den hela helgen och gjorde den nästintill klar i går så att jag idag kunde lägga den åt sidan för att kliva upp klockan fem i morse, dricka tre koppar kaffe och hänga på förskolan.

Det var faktiskt fint att få komma in i den bekanta miljön igen, svensk förskola.. vi ska vara tacksamma men absolut inte bekväma! #förskoleupproret

Slocknade på soffan när jag kom hem, ouups och fick stressa iväg till gymmet för att träffa PT-Mia. Det var faktiskt det jag tänkte ta upp idag.

Som jag tidigare berättat så står pappsen och jag anmälda för start till Vätternrundan i år, jag känner mig fortfarande sjukt oförberedd med tanke på vart jag befann mig i träningen så här års förra gången vi trampande men jag har också lagt upp en ny taktik och det är där Mia kommer in. Efter cirkus halva rundan när var det.. hmm tvåtusenfjorton? jisses vad tiden går så pajade min ena skuldra och gjorde det hela mindre roligt, delux. Sedan dess har jag till och från haft problem vid cykling och annan träning så men hjälp av Mia så håller jag nu på att bygga upp musklerna steg för steg i skuldra/rygg och höfter. Detta med en förhoppning av att besvären inte ska göra sig påminda men ont det får man ju alltid 30 mil på en cykel.. 
Tanken är att nu lägga i en extra växel men muskeluppbyggnad och sen när de första vårtecknen dyker upp så är det bara att hoppa upp i sadeln och avverka mil efter mil, tanken är att landa på 100 mil i benen innan rundan.

Det är lite små förberedelser utöver träning också då växelmekanismen på cykeln måste ses i ordning och jag måste köpa mig ett par nya skor, hoppas inte det springer iväg allt för mycket i pris. Men det kommer bli kul, förra gången pappa och jag cyklade så fanns det flera fina bitar längst vägen som var riktigt roliga och det finns ingen friare känsla än att trampa i väg en nästintill vindstilla dag längst med rapsfälten, man tänker mer på landskapet på sadeln.

Oldie but goodie- Målgången tvåtusenfjorton.

Nuu ska jag dricka te och äta Ben and Jerry´s sweeet, till helgen står ett besök i Stockholm på agendan, dags för Ghost!